Personligen tillhör jag de som menar att vi ska ta steget fullt ut och bilda en stark och konkurrenskraftig region i norra Sverige. Detta trots att jag i min roll som kommunalråd i Härnösand dagligen representerar en av de nuvarande residensstäderna som i så fall kan komma att ifrågasättas. I mitt tycke har Härnösand definitivt alla förutsättningar som behövs för att framåt fungera som residensstad och administartivt centrum även vid en regionreform.
Mina argument för en regionbildning är följande:
EU-medlemskapet har inneburit ett uppvaknande för regionerna och deras ansvar för den regionala utvecklingen. Det handlar om att lyfta blicken och se både vilka som är våra starka och svaga sidor. Hur vi skall bli konkurrenskraftiga i en globaliserad värld och även hur vi skall kunna bidra till Europas utveckling. Detta synsätt borde ligga till grund även för vårt läns, och i en förlängning regions, utvecklingsarbete framåt.
Samhällsutvecklingen pekar på att rollen för folkvalda på regional nivå kommer att förstärkas när det gäller ansvarstagandet för det regionala utvecklingsarbetet. Denna utveckling av nya roller för staten och regionerna är mycket positivt. Detta ställer i sig också nya krav framåt på det regionala politiska ledarskapet, ett ansvar som i vart fall Centerpartiets företrädare är redo att axla i vårt län.
Ett ökat regionalt ansvarstagande förutsätter dock att vi även reellt förfogar över de verktyg som är nödvändiga . Om exempelvis vi folkvalda skulle bestämma oss för att prioritera ett fåtal stora och strategiskt viktiga infrastrukturprojekt och använda en stor del av tillgängliga resurser för detta (gärna i samverkan med privata intressenter), så ska det vara möjligt.
På detta sätt kan våra egna prioriteringar och satsningar, mötas av en nationell och europeisk politik, som leder till fler jobb och en ökad tillväxt i Västernorrland och i norra Sverige.
Detta kräver i sig ett tydligt och fast politiskt ledarskap i regionen som tar ansvar för prioriteringarna. Därför är det av största betydelse att det är de folkvalda som i fortsättningen har ett avgörande inflytande över besluten och inte staten genom nya myndigheter, länsstyrelser och landshövdingar. Med andra ord är den regionala utvecklingen avhängig en omfördelning av makt. Makten över resurser och beslut och inte minst medborgarnas makt och möjlighet att utkräva ett politiskt ansvar. Vilket i sig borde vara en självklarhet, om inte idag år 2009 så senast år 2011, nu väntar vi bara på ett tydligt besked och mandat från regering och riksdag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Det är väl tyvärr så att vi står i ett motsatsförhållande till bl.a. Moderaterna som ju hellre skulle avskaffa Landstingen. Förvisso så kan det möjligen innebära att en liten aning fler beslut skulle fattas på kommunnivå. Jag har dock svårt att se Moderaterna som annat än klart centraliserande, och dessutom med ett antal riksdagsmotioner som går ut på att minska antalet ledamöter i Riksdagen. Färre får mer att bestämma om blir då kontentan, och det ligger otroligt långt ifrån vår federalistiska tanke.
SvaraRaderaNu kräver även Norrstyrelsen besked av regeringen i regionfrågan, se www.norrstyrelsen.se
SvaraRaderaBra Erik och Jonny! Även ett nej är ett besked. Nu har nog moderaterna i regeringen inser att det inte är så enkelt som att säga nej. Så väl frågan och utmaningarna finns - så därför våndan.
SvaraRaderaI förlängningen med starka regioner tror jag att det finns anledning att fundera på färre riksdagsledamöter i en andra kammare. I den första skulle det sitta "senatorer" d v s representanter för regionerna.
Visst kan det vara tänkbart med färre ledamöter och liknande under förutsättning att regionerna skapas och vi får en maktförskjutning ut i regionerna från riksdagen. Att däremot minska antalet ledamöter i riksdagen, stoppa regionerna och dessutom avskaffa landstingen är ju en centralisering som inte ens sossarna på egen hand lyckats med. Den samlade bilden av moderata motioner i riksdagen tyder på att det är den vägen man vill vandra. Nu snackar vi verkligen kärnvärderingar hos Centerpartiet, och där måste alliansregeringen möta upp. Annars kan man väl med visst lugn konstatera att vi enbart kan ses som ett litet stödparti, med begränsat inflytande, för moderaternas politik.
SvaraRadera