Vi vill satsa 100 miljoner kronor på Västernorrlands och Jämtlands unga kvinnor

Strukturfondspartnerskapet i Mellersta Norrland har fattat beslut att satsa de återstående 100 miljoner kronorna i EUs regionala fond på unga kvinnor.

Att få unga kvinnor att stanna eller flytta till vår del av landet är en strategisk framtidsfråga. Västernorrland och Jämtlands län har haft en vikande befolkningsutveckling och många unga kvinnor som växer upp i vår region väljer att flytta härifrån. Vår vision är att befolkningen ska öka till 2020, vi måste vända befolkningsutvecklingen och bli fler för att klara tillväxt och jobb i framtiden.

Arbetet med att stärka kvinnors företagande som Centerpartiet och näringsminister Maud Olofsson länge arbetat med är en viktig del för att locka fler kvinnor att stanna kvar i Mellersta Norrland. Frihetsreformerna  inom vård och omsorgssektorn har medfört att många kvinnor ges en alternativ karriärväg som företagare. Genom att stötta unga, kvinnliga entreprenörer kan många fler företag skapas i våra län. Vi behöver också öka arbetskraftsinvandringen till vår del av landet för att klara framtidens kompetensförsörjning.

Regionerna kommer konkurrera med varandra om framtidens arbetskraft och då gäller det att höja attraktiviteten för vår region för både kvinnor och män. En attraktiv region för unga kvinnor tror vi behöver kännas modern och jämställd, att man som ung kvinna har lika förutsättningar till utveckling som män oavsett område.  Regioner /orter/platser som i framtiden begränsar kvinnors möjligheter  till olika karriärsvägar eller har föråldrande attityder till jämställdhet kommer halka ohjälpligt efter i konkurrensen om unga kvinnor.

Därför vill vi satsa 100 miljoner kronor på Västernorrlands och Jämtlands unga kvinnor!

Jonny Lundin (C)  ledamot Strukturfondspartnerskapet Mellersta Norrland

Carina Zetterström ( C) ledamot Strukturfondspartnerskapet Mellersta Norrland

Föreningslivet i Stigsjö, Härnösand vill behålla dagens momsundantag för ideella föreningar

Jag representerar, i egenskap av ordförande, den svenska föreningen Stigsjö Intresseförening, som är en ideell förening, politiskt och religiöst obunden, vilken har som främsta ändamål att aktivt bidra till en positiv utveckling av Stigsjöbygden i Härnösands kommun. Detta sker genom engagemang i frågor som rör bygden och bygdens framtid. Dessutom skall föreningen verka för bygdens kulturella utveckling. Föreningen äger och driver därför Smöråkers föreningshus, en bygdegård som har fungerat som en viktig mötesplats för föreningsliv och boende i bygden i mer än 100 år. Stigsjö Intresseförening har idag cirka 100 medlemmar.

Som tidigare ordförande företräder jag i detta även den svenska idrottsföreningen Stigsjö Idrottsklubb, bildat redan 1922 och verksam på landsbygden i Härnösands kommun. Idrottsföreningens verksamhet vänder sig i huvudsak till bygdens barn och ungdomar och vi samlar idag cirka 300 medlemmar.

Föreningen bedriver följande idrottsverksamheter; fotboll, skidor, gymnastik och innebandy.

Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med ”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”. Vidare ska föreningen i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott, samt aktivt bidra till en positiv utveckling av Stigsjöbygden.

Vi, ideella föreningar i Stigsjö, Härnösand, vill med detta inlägg svara på EU-kommissionens Grönbok om framtidens mervärdesskatt, avsnitt 5.1.2, fråga 6 ”Bör några undantag behållas, och i så fall varför?”

Våra föreningar bygger på ett ideellt engagemang, de är demokratiska och verksamheten är öppen för alla. Eventuella överskott går direkt tillbaka till verksamheterna. Skulle vi behöva börja redovisa moms, så måste vi höja våra deltagaravgifter och sannolikt även dra ner på verksamhet. Den enkla administrationen som vi har idag skulle bli för omfattande med momsredovisning och vi riskerar att tappa de ideella krafter som idag får verksamheten att fungera till gagn för våra barn och ungdomar samt för en positiv utveckling av vår bygd.

Tillsist vill vi betona vikten av att behålla undantag för föreningar som idag inte behöver redovisa moms och anser att det finns sakliga skäl för detta även i fortsättningen.

Avslutningsvis vill vi uppmana föreningslivet i övrigt att, liksom oss, snarast reagera till EU-kommissionen i denna för alla ideella föreningar i Sverige så viktiga fråga genom att mejl era synpunkter till TAXUD-VAT-greenpaper@ec.europa.eu

Samma rätt till skola, vård och omsorg i hela landet

Nyligen presenterade den parlamentariska Skatteutjämningskommittén sitt förslag och debatten den lär inte vänta på sig då många av de förändringar som föreslås av en enig kommitté har en tydlig landsbygdsprofil (vilket är mycket positivt), samtidigt som förslaget också tar hänsyn till de kommuner som växer.

Utjämningssystemets syfte är att skapa likvärda förutsättningar genom att utjämna skillnader i skattekraft, åldersstruktur, social och geografisk struktur mellan olika delar av landet.

Ett väl fungerande skatteutjämningssystem ska därför stärka det kommunala självstyret, skapa villkor för en likvärdig och god grundservice i hela landet, samt ge incitament för både ekonomisk tillväxt och ökad skattekraft.

Förutom att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar i hela landet är det angeläget, inte minst ur legitimitetssynpunkt, att utjämningssystemet bygger på opåverkbara faktorer.

Vilket utjämningskommitténs förslag nu i huvudsak gör. Den största förändringen sker i den kritiserade så kallade barnomsorgsmodellen. Inskrivningsgraden i barnomsorgen är idag ungefär densamma i alla landets kommuner, tack vare de olika reformer som införts på 2000-talet. Därför är det också motiverat att förändra och förenkla modellen så att den speglar dagens verklighet.

I debatten framställs ofta från Stockholmshåll att skatteutjämningssystemet hämmar tillväxten i huvudstadsregionen. Vilket är en myt! Utjämningskommittén konstaterar istället, med gott stöd av forskningen, att systemet inte är tillväxthämmande.

Ett faktum som inte uppskattas av en del politiker i Stockholmsområdet, som tydligen har lätt för att glömma bort att det också sker en inomregional utjämning mellan kommunerna inom Stockholmsregionen.

Det är positivt att samtliga partier nu står eniga bakom utjämningskommitténs förslag, i denna för kommuner och landsting/regioner och inte minst befolkningen så angelägna men svårbeskrivna fråga. Nu gäller det att se till att kommitténs förslag också blir verklighet, då själva grunden för skatteutjämningssystemet är att alla medborgare har samma rätt till skola, vård och omsorg oavsett var man bor i landet. Den avgörande frågan blir därför om moderater och folkpartister i riksdag och regering nu törs ta diskussionen med sina egna lokala och regionala företrädare i huvudstadsområdet, politiker som så gärna vill fortsätta vara överkompenserade i förhållande till övriga Sverige. Vilket är ett faktum även om de ofta och högljutt hävdar motsatsen.

Dags att bilda region även i norra Sverige

Centerpartiets kommunkrets i Härnösand diskuterade regionfrågan vid sitt senaste kretsmöte den 2 maj. Centerkretsens åsikt i frågan är att en regionkommun i norr, bestående av de fyra nordligaste länen vore att föredra, men ett sådant alternativ är idag inte realistiskt. De interregionala spänningarna samt enskilda partiers strävan att motarbeta en sådan lösning gör att vi inte ser att det är praktiskt genomförbart.
Det verkar däremot i nuläget  finnas en bredare förankring för alternativet med två regionkommuner, även i övriga kommuner och län.

Vårt beslut blev därför att vi förordar att två regionkommuner bildas år 2015 i norra Sverige bestående av Västernorrland-Jämtland samt Norrbotten-Västerbotten. Dessa regionkommuner bör ha ett nära samarbete inom ett antal områden, samt att ett antal kriterier ska uppfyllas, exempelvis att Västernorrland ska hållas samman i en sammanslagning för att nämna ett. Målsättningen är dock att dessa två regionkommuner ska slås samman till en regionkommun i norr med alla de fördelar som det ger, både avseende effektivitet och självbestämmande samt ökad konkurrenskraft. Detta ska vara genomfört senast 2025, med betoning på senast, gärna långt tidigare.

En fråga som är viktig för Härnösand, då vi i nuläget är en residensstad och ett administrativt centrum med många av de funktioner som kommer att fördelas ut till en blivande regionkommun, är ju naturligtvis hur dessa funktioner kommer att se ut framåt och var de kommer att placeras. Det är mycket viktigt för Härnösand att vara aktiva i den fortsatta processen för att säkerställa att den breda kompetens som finns i den nuvarande förvaltningen kommer att fortsätta att verka lokalt, gärna i en större omfattning än idag, i en regionkommun, vare sig den består av två eller fyra län/landsting.

Ställningstagande av Centerpartiet i Härnösand i regionfrågan (indelningsfrågan)

Centerpartiets förslag till beslut av Kommunfullmäktige i Härnösands kommun

Centerpartiet anser att ett förnyat ställningstagande av Härnösands kommun i regionfrågan (indelningsfrågan) ska uppnå en så bred politisk förankring som möjligt i kommunen samt eftersträva en konstruktiv och framåtsyftande lösning på regionfrågan för norra Sverige.

Centerpartiet föreslår därför Kommunfullmäktige besluta;
att Härnösands kommun förordar att nuvarande Västernorrlands län hålls samman vid bildandet av regionkommun/regionkommuner i norra Sverige,
att Härnösands kommun förordar att det i ett första steg fr o m 2015 bildas två regioner i norra Sverige. En region bestående av Norrbotten och Västerbotten och en region bestående av Västernorrland och Jämtland, men med gemensamt ägda funktioner.
att Härnösands kommun anser att den långsiktiga målsättningen är att det senast år 2025 bildas en regionkommun i norra Sverige bestående av de nuvarande fyra nordliga länen, med delegerat beslutsfattande och ca 880 000 invånare.
att Härnösands kommun föreslår Härnösand som ett administrativt centra vid regionbildningen i norra Sverige samt som residensstad d v s huvudsäte för länsstyrelsen vid en förändrad statlig länsindelning.