Härnösand behöver utveckla ledarskapet

svar på insändare i Tidningen Ångermanland 2009-07-01 av Rune Danielsson (S)

Det är angeläget för Härnösands kommun att utveckla ledarskapet i den egna organisationen, vilket även Arbetsmiljöverkets kritik nu visar. Härnösands kommun har haft ett behov av detta under många år, vilket också har kostat kommunen både tid, kraft och pengar. Detta oberoende av politisk majoritet och något som Rune Danielsson (S) väl känner till, inte minst som politiskt ansvarig för personalfrågor i kommunen t o m år 2006.

Som ett led i Härnösands kommuns nödvändiga arbete med att förbättra ledning och styrning så har den politiska ledningen som ambition att tydliggöra det inre ledarskapet i den kommunala organisationen. Med anledning av detta är avsikten, bland annat, att eventuellt omreglera befattningen som kommunchef till en ny tjänst som kommundirektör och med detta även uttala att kommundirektören är kommunens ledande tjänsteman tillika chef för övriga förvaltningschefer i Härnösands kommun. Något som undertecknad, då i egenskap av oppositionsråd, föreslog redan i februari år 2006, men som den dåvarande majoriteten (S, V, Mp) under ledning av Sig-Britt Ahl (S) och Rune Danielsson (S) med flera, tyvärr sade blankt nej till.

Utöver en eventuell ändrad befattning från kommunchef till kommundirektör så kommer även förändringar och förtydliganden att föreslås kommunstyrelsen, för ställningstagande under hösten i år, när det gäller tidigare beslut avseende ”Ledning och styrning” i Härnösands kommun samt gällande ”Riktlinjer för anställning av förvaltningschefer”.

Med anledning av detta så lämnar nuvarande kommunchef sin befattning den sista augusti 2009. Utifrån kommunchefens anställningsavtal med kommunstyrelsens ordförande så är en avtalspensionering, helt enligt gällande regler för tillsvidareanställda medarbetare i Härnösands kommun, den bästa och billigaste lösningen för kommunen som helhet. En omplacering som oppositionsrådet Sig-Britt Ahl (S) förespråkar är både sämre för verksamheten och närmare en miljon kronor dyrare.

Tillsist för Härnösands kommuns bästa låt oss var överens, som både majoritet och opposition, om behovet av ett utvecklat ledarskap i kommunen såväl i tjänstemannaleden som i politiken.

Kommunchefen slutar

Mina kommentarer med anledning av dagens överenskommelse med kommunchef Lillemor Lindgren, som innebär att hon lämnar sin tjänst den sista augusti.

”Det är mycket angeläget för Härnösands kommun att förbättra ledarskapet i den egna organisationen, vilket även Arbetsmiljöverkets skarpa kritik visar (enligt skrivelse 2009-06-18).
Utifrån kommunchefens anställningsavtal med kommunstyrelsens ordförande Anders Gäfvert (M) så är en avtalspensionering den bästa och billigaste lösningen (kostnad cirka 1,6 Mkr). En omplacering som oppositionsrådet Sig-Britt Ahl (S) föreslår är både sämre och dyrare för kommunen som helhet (kostnad cirka 2,5 Mkr).”

Kommunchefen i Härnösand

Redan vid rekryteringen av kommunchefen så var min och Centerpartiets uppfattning att den huvudsakliga arbetsuppgiften för kommunens högsta tjänsteman är att utveckla det inre ledarskapet i den kommunala organisationen. Vi kvarstår vid den uppfattning och detta är också min utgångspunkt i arbetet framåt för att förbättra ledning och styrning i Härnösands kommun, vilket är en absolut nödvändighet.

Inga politiska beslut är ännu fattade i ärendet, men om en ömsesidig överenskommelse kommer att träffas mellan arbetsgivaren och kommunchefen bland annat som en följd av detta så ska det naturligtvis ske i enlighet med kommunens gällande riktlinjer.

Min reflektion över Norrlands framtid i EP-valets skugga

Emil Källström skriver i sin blogg; ”Dessförinnan tänkte jag passa bollen vidare, till några norrländska, gröna, liberala bloggare. Vad ska Centerpartiet tala om i den norrländska valrörelsen 2010? Vilka blir de skarpa förslagen, som visar att vi menar allvar?”

Mitt korta svar är att vi ska tala om omställningen till en ekoeffektiv ekonomi, en miljödriven tillväxt eller drömmen om en ny industriell epok...

Ådalen och Västernorrland, är (på både gott och ont) själva hjärtat i svensk basindustri under de senaste dryga 100 åren. Miljövisionären Jeremy Rifkin talar idag om möjligheten att i framtiden åstadkomma en helt ny industriell revolution, driven av miljöteknik, resurseffektivitet och innovationer – och där bortom ser han en vätgasekonomi och solenergiekonomi hägra. Det är en helt annan vision än den som utmålar tillväxten som hotet mot miljön.

Här ser vi vägvalet: Ska vi klara klimatet genom att krympa ekonomins utvecklingstakt eller ska vi krympa utsläppen genom en tillräckligt snabb ekonomisk utveckling? Låt vårt svar vara: En krympande ekonomi kan aldrig krympa utsläppen tillräckligt. Det kan bara en växande ekonomi.

Låt det därför inte råda någon tvekan om att Sverige, och framför allt Norrland, ska vara den ledande internationella förebilden för en sådan utveckling. Vi ska ha en av världens mest utvecklade ekonomier med hög tillväxt som är helt miljöanpassad och byggd på hållbara resurser. Det handlar om tillväxt i kunskap, kvalitet och ekonomiskt värde – inte i materiell resursförbrukning som tär på naturens livskraft.

Klimatåtgärder inom EU är inte bortaplan, utan svensk hemmaplan. Och inom EU har vi satt upp de mest radikala och ambitiösa klimatmålen som någon grupp av länder gemensamt i världen antagit. Vi ska därför tillsammans med övriga länder i Europa utnyttja den plattform som EU ger oss i kampen för klimatet och miljön.

En av de viktigaste insatserna Sverige kan göra inför de globala klimatförhandlingarna är att visa hur vi framåt tänker klara hög ekonomisk tillväxt, samtidigt med kraftigt minskande klimatutsläpp. Då visar vi också vägen mot ett koldioxidfritt och fossilfritt samhälle.

Där är vi tillbaka vid visionen om en ny industriell era – miljöinriktad, resurseffektiv och byggd på grön teknik. En ny industriell epok där Ådalen, Västernorrland och Norrland än en gång kan bli ledande i Europa imorgon, sprungen ur vår globaliserade basindustri, Mittuniversitetets utbildning och forskning inom energiområdet och inte minst regionens innovativa små - och medelstora miljöteknikföretag som glädjande blir allt fler.

Med en veckas perspektiv

Med en veckas perspektiv på valet, och efter en hel del samtal med centersympatisörer lokalt och regionalt så mina reflektioner dessa;
Centerpartiets dröm för Europa, och vår politik som förenar miljö och tillväxt är det absolut inget fel på (tvärtom, helt rätt i tiden). Vår EU-parlamentariker Lena Eks arbete ska vi verkligen vara stolta över, likaså bredden hos våra fem toppkandidater i valet.
Men vi blev någonstans för ”komplicerade” när vi ville så mycket i detta val. Vi borde ha stannat upp och på ett enklare sätt, för väljarna (och våra valarbetare), kommunicerat själva kärna i vårt politiska budskap för Europa: ”Ett smalare men vassare EU”

Ett trist valresultat

Piratpartiets och Miljöpartiets framgångar är jag inte särskilt förvånad över, men jag hade faktiskt trott att Centerpartiet skulle gå framåt i Europaparlamentsvalet (och inte bakåt).

Vi behåller vårt enda mandat, men EU hade verkligen behövt fler Centerpartister i parlamentet under de kommande fem åren. Inte minst för att sätta fokus på omställningen till en ekoeffektiv ekonomi.

Centerpartiets Europapolitik är det absolut inget fel på (tvärtom), vår nuvarande EU-parlamentariker Lena Eks arbete, ska vi verkligen vara stolta över, och bredden hos våra toppkandidater i valet saknade övriga partier (men vi hade ingen Marit Paulsson som återigen lyfter Folkpartiet).

I Härnösand gick valdeltagandet framåt till 41,1 %, i sig positiv men fortfarande alltför lågt. Centerpartiet fick 7,3 % (8,1 % 2004), ett trist valresultat även här och tyvärr ingen tydlig ”Abir-effekt” som vi hade hoppas på, vi får se vad personkryssen visar.

Även i Västernorrlands län som helhet backade tyvärr Centerpartiet till 6,2 % (även i länet att jämföra med 8,1 % vid valet 2004).

Nu gäller det att analysera valresultatet, dra rätt slutsatser och framför allt ta ny friska tag för en tydlig valframgång år 2010 för Centerpartiet i Härnösand, Västernorrland och Sverige.

Abir fick mitt kryss