Föreningslivet i Stigsjö, Härnösand vill behålla dagens momsundantag för ideella föreningar

Jag representerar, i egenskap av ordförande, den svenska föreningen Stigsjö Intresseförening, som är en ideell förening, politiskt och religiöst obunden, vilken har som främsta ändamål att aktivt bidra till en positiv utveckling av Stigsjöbygden i Härnösands kommun. Detta sker genom engagemang i frågor som rör bygden och bygdens framtid. Dessutom skall föreningen verka för bygdens kulturella utveckling. Föreningen äger och driver därför Smöråkers föreningshus, en bygdegård som har fungerat som en viktig mötesplats för föreningsliv och boende i bygden i mer än 100 år. Stigsjö Intresseförening har idag cirka 100 medlemmar.

Som tidigare ordförande företräder jag i detta även den svenska idrottsföreningen Stigsjö Idrottsklubb, bildat redan 1922 och verksam på landsbygden i Härnösands kommun. Idrottsföreningens verksamhet vänder sig i huvudsak till bygdens barn och ungdomar och vi samlar idag cirka 300 medlemmar.

Föreningen bedriver följande idrottsverksamheter; fotboll, skidor, gymnastik och innebandy.

Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med ”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”. Vidare ska föreningen i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott, samt aktivt bidra till en positiv utveckling av Stigsjöbygden.

Vi, ideella föreningar i Stigsjö, Härnösand, vill med detta inlägg svara på EU-kommissionens Grönbok om framtidens mervärdesskatt, avsnitt 5.1.2, fråga 6 ”Bör några undantag behållas, och i så fall varför?”

Våra föreningar bygger på ett ideellt engagemang, de är demokratiska och verksamheten är öppen för alla. Eventuella överskott går direkt tillbaka till verksamheterna. Skulle vi behöva börja redovisa moms, så måste vi höja våra deltagaravgifter och sannolikt även dra ner på verksamhet. Den enkla administrationen som vi har idag skulle bli för omfattande med momsredovisning och vi riskerar att tappa de ideella krafter som idag får verksamheten att fungera till gagn för våra barn och ungdomar samt för en positiv utveckling av vår bygd.

Tillsist vill vi betona vikten av att behålla undantag för föreningar som idag inte behöver redovisa moms och anser att det finns sakliga skäl för detta även i fortsättningen.

Avslutningsvis vill vi uppmana föreningslivet i övrigt att, liksom oss, snarast reagera till EU-kommissionen i denna för alla ideella föreningar i Sverige så viktiga fråga genom att mejl era synpunkter till TAXUD-VAT-greenpaper@ec.europa.eu

Samma rätt till skola, vård och omsorg i hela landet

Nyligen presenterade den parlamentariska Skatteutjämningskommittén sitt förslag och debatten den lär inte vänta på sig då många av de förändringar som föreslås av en enig kommitté har en tydlig landsbygdsprofil (vilket är mycket positivt), samtidigt som förslaget också tar hänsyn till de kommuner som växer.

Utjämningssystemets syfte är att skapa likvärda förutsättningar genom att utjämna skillnader i skattekraft, åldersstruktur, social och geografisk struktur mellan olika delar av landet.

Ett väl fungerande skatteutjämningssystem ska därför stärka det kommunala självstyret, skapa villkor för en likvärdig och god grundservice i hela landet, samt ge incitament för både ekonomisk tillväxt och ökad skattekraft.

Förutom att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar i hela landet är det angeläget, inte minst ur legitimitetssynpunkt, att utjämningssystemet bygger på opåverkbara faktorer.

Vilket utjämningskommitténs förslag nu i huvudsak gör. Den största förändringen sker i den kritiserade så kallade barnomsorgsmodellen. Inskrivningsgraden i barnomsorgen är idag ungefär densamma i alla landets kommuner, tack vare de olika reformer som införts på 2000-talet. Därför är det också motiverat att förändra och förenkla modellen så att den speglar dagens verklighet.

I debatten framställs ofta från Stockholmshåll att skatteutjämningssystemet hämmar tillväxten i huvudstadsregionen. Vilket är en myt! Utjämningskommittén konstaterar istället, med gott stöd av forskningen, att systemet inte är tillväxthämmande.

Ett faktum som inte uppskattas av en del politiker i Stockholmsområdet, som tydligen har lätt för att glömma bort att det också sker en inomregional utjämning mellan kommunerna inom Stockholmsregionen.

Det är positivt att samtliga partier nu står eniga bakom utjämningskommitténs förslag, i denna för kommuner och landsting/regioner och inte minst befolkningen så angelägna men svårbeskrivna fråga. Nu gäller det att se till att kommitténs förslag också blir verklighet, då själva grunden för skatteutjämningssystemet är att alla medborgare har samma rätt till skola, vård och omsorg oavsett var man bor i landet. Den avgörande frågan blir därför om moderater och folkpartister i riksdag och regering nu törs ta diskussionen med sina egna lokala och regionala företrädare i huvudstadsområdet, politiker som så gärna vill fortsätta vara överkompenserade i förhållande till övriga Sverige. Vilket är ett faktum även om de ofta och högljutt hävdar motsatsen.

Dags att bilda region även i norra Sverige

Centerpartiets kommunkrets i Härnösand diskuterade regionfrågan vid sitt senaste kretsmöte den 2 maj. Centerkretsens åsikt i frågan är att en regionkommun i norr, bestående av de fyra nordligaste länen vore att föredra, men ett sådant alternativ är idag inte realistiskt. De interregionala spänningarna samt enskilda partiers strävan att motarbeta en sådan lösning gör att vi inte ser att det är praktiskt genomförbart.
Det verkar däremot i nuläget  finnas en bredare förankring för alternativet med två regionkommuner, även i övriga kommuner och län.

Vårt beslut blev därför att vi förordar att två regionkommuner bildas år 2015 i norra Sverige bestående av Västernorrland-Jämtland samt Norrbotten-Västerbotten. Dessa regionkommuner bör ha ett nära samarbete inom ett antal områden, samt att ett antal kriterier ska uppfyllas, exempelvis att Västernorrland ska hållas samman i en sammanslagning för att nämna ett. Målsättningen är dock att dessa två regionkommuner ska slås samman till en regionkommun i norr med alla de fördelar som det ger, både avseende effektivitet och självbestämmande samt ökad konkurrenskraft. Detta ska vara genomfört senast 2025, med betoning på senast, gärna långt tidigare.

En fråga som är viktig för Härnösand, då vi i nuläget är en residensstad och ett administrativt centrum med många av de funktioner som kommer att fördelas ut till en blivande regionkommun, är ju naturligtvis hur dessa funktioner kommer att se ut framåt och var de kommer att placeras. Det är mycket viktigt för Härnösand att vara aktiva i den fortsatta processen för att säkerställa att den breda kompetens som finns i den nuvarande förvaltningen kommer att fortsätta att verka lokalt, gärna i en större omfattning än idag, i en regionkommun, vare sig den består av två eller fyra län/landsting.

Ställningstagande av Centerpartiet i Härnösand i regionfrågan (indelningsfrågan)

Centerpartiets förslag till beslut av Kommunfullmäktige i Härnösands kommun

Centerpartiet anser att ett förnyat ställningstagande av Härnösands kommun i regionfrågan (indelningsfrågan) ska uppnå en så bred politisk förankring som möjligt i kommunen samt eftersträva en konstruktiv och framåtsyftande lösning på regionfrågan för norra Sverige.

Centerpartiet föreslår därför Kommunfullmäktige besluta;
att Härnösands kommun förordar att nuvarande Västernorrlands län hålls samman vid bildandet av regionkommun/regionkommuner i norra Sverige,
att Härnösands kommun förordar att det i ett första steg fr o m 2015 bildas två regioner i norra Sverige. En region bestående av Norrbotten och Västerbotten och en region bestående av Västernorrland och Jämtland, men med gemensamt ägda funktioner.
att Härnösands kommun anser att den långsiktiga målsättningen är att det senast år 2025 bildas en regionkommun i norra Sverige bestående av de nuvarande fyra nordliga länen, med delegerat beslutsfattande och ca 880 000 invånare.
att Härnösands kommun föreslår Härnösand som ett administrativt centra vid regionbildningen i norra Sverige samt som residensstad d v s huvudsäte för länsstyrelsen vid en förändrad statlig länsindelning.

Vi minskar kärnkraftsberoendet, men vad vill Håkan Juholt (S)?

Centerpartiets skeptiska inställning till kärnkraften är väl känd. Det är främst säkerhetsfrågan som oroar oss. Därför driver vi på för att Sverige ska minska beroendet av kärnkraft genom satsningar på förnybar energi. Det är nu också inriktningen för alliansens gemensamma energipolitik, tack vare Centerpartiet!

I alliansens energiöverenskommelse slås dessutom fast att den svenska kärnkraften inte kan räkna med något statligt stöd, att kraftbolagen måste ta ett ökat kostnadsansvar för säkerheten och att säkerhetskraven stärks. Det är värt att notera att det hittills aldrig byggts några kärnkraftverk utan statliga subventioner.



Den dramatiska utvecklingen i Japan är en påminnelse om kärnkraftens särskilda riskdimensioner. Skulle det värsta hända kan det få svåröverskådliga följder för en lång tid framöver. För oss i Sverige understryker den behovet av en ständigt levande diskussion om vår energiförsörjning och kärnkraftens särskilda säkerhetsdimensioner.

Centerpartiets utgångspunkt är att skapa en långsiktig och hållbar energipolitik som är bra för jobben och klimatet men som också samlar stora delar av svenska folket. Det har vi idag, genom alliansöverenskommelsen, men samtidigt vill vi också gå längre för att uppnå ett hållbart energisystem försörjt enbart av förnybara energikällor. Det innebär att vi successivt behöver fasa ut energikällor som inte är långsiktigt hållbara, exempelvis kärnkraften. Tack vare Centerpartiet är vi nu inne på rätt väg.

För att minska vårt beroende av kärnkraft och för att öka tryggheten i vår elförsörjning genomför vi offensiva satsningar på att bygga ut den förnybara energin. Därmed får vi ett tredje ben i vår elförsörjning. Idag växer den förnybara energi mer än någonsin. Sedan 2003 har den förnybara elproduktionen inom elcertifikatsystemet ökat med cirka 10 TWh. Det är betydligt mer än vad Barsebäcks reaktorer årligen producerade. Bioenergin har passerat oljan som Sveriges största och viktigaste energikälla och de senaste 12 månaderna har vindkraften producerat 4,05 TWh. Det motsvarar årsproduktionen från en mindre kärnkraftsreaktor.

Energiöverenskommelse förenar de krav på miljö, klimat, säkerhet och trygghet som vi medborgarna har rätt att ställa. Därför är den en trygg grund att stå på också efter den katastrof som inträffat i Japan. Det är viktigt att den också får brett stöd som en blocköverskridande överenskommelse med Socialdemokraterna. Är (S) och den nye partiledaren Håkan Juholt mogna

Flataklocksmodellen

Nu borde väl ändå även Ångecentern vara tillfreds med Centerpartiets arbete i regeringen för landsbygdens utveckling (...eller)?
Detta då landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) nu introducerar "Flataklocksmodellen" (se nedan)!

"Jag har nyligen blivit landsbygdsminister och har där med ett bredare uppdrag att jobba för landsbygden.

Jag tycker att man under en lång tid varit för dåliga på att ha landsbygdsperspektivet med i politiska beslut – det måste bli bättre. Landsbygden har lidit av en lång tids sossefiering. Det är dags att bryta den på riktigt, det nya Landsbygdsdepartementet ska vara en blåslampa i det arbetet.  

Jag vill därför införa en landsbygdssäkring i regeringens arbete. Det innebär att all politik som påverkar landsbygden ska analyseras utifrån landsbygdens förutsättningar.  Målet är att all regeringens politik ska leva upp till Landsbygdsdepartementets devis ”Landsbygdsdepartementet stärker framtidstron och tillväxten i hela landet”.

Jag vill, i ett första skede, införa en analysmetod som vi kallar för ”Flataklocksmodellen”. Som Centerpartist tänker jag låta detta bli mitt och departementets verktyg för att jag och mina medarbetare alltid ska ha landsbygdsperspektivet framför ögonen.

Vi kommer att bygga ut metoden successivt med fler sätt att granska förslag ur ett landsbygdsperspektiv – och fler sätt att lyfta landsbygdens betydelse för jobb och utvecklingskraft i hela Sverige"

I skuggan av Alliansens fra(m)gång

Centerpartiets valanalys, efter 2010 års svaga valresultat inte minst för oss i Norrlands länen, är nu presenterad. En valanalys som ger vid handen att det finns anledning för oss i partistyrelsen att vara självkritiska. Vi har i partiet inte haft förmågan att samtidigt både regera landet och klara av att kommunicera vår centerpolitik till väljarna.

Vår strategi inför och under förra mandatperioden var att stärka partiets regeringsduglighet, vilket var helt nödvändigt. Allianslojaliteten och fokus på regeringssammanhållning ska också ses utifrån denna ambition. Ingen ifrågasätter numer Centerpartiets förmåga att regera och framöver är det viktigt att kombinera ansvar i regeringen med att driva värderingsburna, tydliga och profilerade frågor.

Centerpartiet har under den gångna mandatperioden tagit ett stort ansvar för att hålla ihop regeringen, men partiet har fått betala ett högt pris för att man satt kompromisser och lojalitet före partiidentitet och profilering. Centerpartiet vill fortsatt vara ett regeringsparti, men vi måste framåt klara av att visa upp ett bredare politiskt budskap än inom de departement och sakområden som partiets företrädare besitter i regeringen. Inte minst gäller det att tydliggöra välfärdsfrågorna som verkligen berör människors vardag.

Vi behöver också återupprätta förmågan till att vara samhällskritiska, stå på medborgaren sida och alltid sätta människor före systemen. När Centerpartiet bär samhällskritiken finns det också möjlighet att fånga upp oron hos människor och ge svar utifrån ett mer ideologiskt perspektiv om utvecklingen i hela landet. Två tydliga exempel är debatterna kring FRA och kärnkraften föregående mandatperiod. De är båda två centrala symbolfrågor för det öppna och gröna samhälle som Centerpartiet strävar efter. Våra avsikter och framgångar i

En valvinst till för alliansregeringen vid valet 2014 bygger på ett samlat stöd för hela den borgerliga fyrklövern. Men en valvinst till likt den i höstas med en stark moderat uppgång och en samtidig tillbakagång för övriga partier i samarbetet ger inte en stabil grund för en fortsatt framgång för Alliansen. Det finns ett värde i att det finns skillnader mellan de fyra olika partierna.  

En viktig byggsten under denna mandatperiod är därför att vi i Centerpartiet blir mer tydliga på vad vi vill och på vad som är vår centerpolitik i regeringssamarbetet. Centerpartiet måste därför framåt också våga ta sunda konflikter i allianssamarbetet i frågor som bär det ideologiska budskapet och i frågor som berör människors vardag.